Teknik- och vetenskapshistoria 2.0?

I samband med Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna här i Göteborg i november ordnade de bloggande forskarna Nina Wormbs, Gustav Holmberg och Thomas Söderqvist en paneldiskussion med titeln "Sociala medier och vetenskaps- och teknikhistoria. Dags för Teknik- och vetenskapshistoria 2.0?". Diskussionen handlade mest om bloggande och panelen lyckades åtminstone övertyga mig om att bloggen är verktyg som kan hjälpa forskarens skrivprocess och öka forskningens tillgänglighet och närvaro.
Gustav Holmberg räknade upp en rad förtjänster och menade att bloggande representerar ett "lågtröskelskrivande" som hjälper fram skrivprocessen - ungefär som speed chess för schackspelare. Likaså är bloggen ett mnemotekniskt verktyg för att fånga halvfärdiga tankar och idéer som annars skulle gå förlorade. Att presentera delresultat i bloggform ökar transparensen hos och tilliten till forskarsamhället. Interaktiviteten kan skapa en berikande samverkan med forskarkollegor och andra.
Nina Wormbs beskrev bloggande som att "anteckna mer på allvar" och lyfte fram som berikande att bloggens offentlighet ofta tvingar forskaren att inta en tydlig ståndpunkt. Thomas Söderqvist hävdade till och med att han inte längre läser vetenskapliga artiklar, utan tar del av deras innehåll genom andras bloggar. Thomas skickade också en förmaning till forskarsamhället för att det finns så få Wikipediaartiklar med teknik- och vetenskapshistoriskt innehåll.

Här är alltså mitt jakande svar på de bloggande forskarnas anmodan. Och jag har faktiskt redigerat mina första Wikipediaartiklar idag.