Svenska historikermötet med nationen i fokus

Göteborg är inne i ett stim av nationella historiska konferenser. I november var jag med och ordnade de Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna (som var den direkta inspirationen för denna blogg). I augusti hålls det Ekonomisk-historiska mötet här och i september är det dessutom Nordsjöhistorisk konferens. Just nu pågår svenska historikermötet, den största historiska konferensen i Sverige med åtskilliga hundratal historiker på plats. Temat för konferensen är "Historia i Sverige – fångad i nationen". För ovanlighetens skull har arrangörerna gett hela konferensen tydlig prägel av temat, både i sessionerna och i en rad föreläsningar och paneldebatter i plenum.

Nationstemat påminner mig om att jag ganska länge i min historikerkarriär hade som huvudsyfte just att tematisera det nationella i historieskrivningen. Min mastersuppsats handlade om hur svenska missionärer i Afrika under imperialismens guldålder i slutet av 1800-talet byggde globala länkar mellan lokaliteter i Sverige och tre delar av Afrika. Syftet var dels att ifrågasätta den svenska nationella självbilden, dels att bidra till en gränsöverskridande historieskrivning om globaliseringens långa perspektiv. I doktorsavhandlingen studerade jag transportsystemets utveckling i Storbritannien och Tyskland under mellankrigstiden. Snarare än att peka på nationella särarter följde jag den amerikanske historikern Charles Maiers ambition (i boken Recasting Bourgeois Europe) att göra en narrativ analys av gemensamma utvecklingslinjer i olika kontexter.

Det har hänt mycket med historieskrivningen de sista tio åren. Migration, etnicitet och globalisering är numera huvudtema för en stor del av den svenska historieforskningen. Själv har jag dessvärre regredierat till nationell historieskrivning - delvis som en reaktion mot de vedermödor det innebar att skriva jämförande historia baserad på utländska källor. Mina senaste projekt handlar alla om datorhistoria i Sverige, utan direkt jämförande ambition. I första dagens keynoteföreläsning talade den norske historikern Knut Kjeldstadli om "metodologisk nationalism": om nationens närvaro som en otematiserad premiss i mycket forskning, som ger dåliga forskningsresultat eftersom vi bara ställer vissa frågor. Att empiriskt behandla myten om Sverige som IT-nation kan vara ett sätt tematisera nationen som metodologisk premiss och därmed minska vår fångenskap i nationen.