Skiftande konjunkturer för öppen källkod

I en krönika i dagens Computer Sweden frågar Anders Lotsson om vi minns de öppna systemen. Lotsson skriver att begreppet öppen källkod myntades först 1998, men att principen öppen källkod i datorhistoriens början var en självklarhet. Under stordatorepoken - när systemen skräddarsyddes för varje enskild användande organisation - gick det inte att föreställa sig något annat än öppen källkod. Det var först med framväxten av standardprogram som egna produkter som källkod blev en affärshemlighet.

Martin Campbell-Kelly och Daniel Garcia-Swartz har skrivit flera intressanta artiklar om historiska perspektiv på samtida nyckelord inom IT, till exempel software-as-a-service och outsourcing. I en artikel från 2009 diskuterar de just de skiftande konjunkturerna för öppen källkod med utgångspunkt från IBM (som fram till och med 1970-talet hade en marknadsandel på runt 70 procent av den globala datormarknaden). På 1950-talet följde IBM öppen källkod-modellen - mjukvaran kom med källkod, var "avgiftsfri" och utvecklades i samarbete med användarna. Vid mitten av 1980-talet var situationen den omvända - IBMs mjukvara var stängd, såldes eller leasades oberoende av hårdvaruförsäljningen och skrevs utan samverkan med användarna. Idag är IBMs mjukvaruverksamhet huvudsakligen proprietär - upp till 20 procent av företagets totala intäkter kommer från konventionella mjukvaruprodukter, även om IBM också tillhandahåller och stödjer viss öppen källkod-mjukvara.

Författarna förklarar IBMs strategi som en ständig anpassning mellan att å ena sidan skapa stöd för IBMs hårdvaru- och mjukvaruplattform, å andra sidan få intäkter från plattformen. På 1950-talet dominerade incitamenten för att skapa anslutning till IBMs plattform. På 1980-talet var IBMs marknadsdominans etablerad, men med ökad konkurrens från tillverkare av kompatibla datorer och ökande beroende av proprietär mjukvara som intäktskälla. Det största steget på vägen var beslutet 1969 att separera hård- och mjukvara, delvis framtvingat av den amerikanska konkurrenslagstiftningen. Den senaste hybridstrategin kan tolkas som ett försök att använda öppen källkod för att dels återskapa den dominans för en enskild plattform som IBM uppnådde på 1960-talet med System/360, dels att öka intäkterna från tjänster på bekostnad av den proprietära mjukvaran.

Källor:
Martin Campbell-Kelly & Daniel Garcia-Swartz, 'Pragmatism, not ideology: Historical perspectives on IBM's adoption of open-source software', Information Economics and Policy 21(2009) 229-244.